En talföljd är en följd av tal som är uppställda enligt någon regel. Varje tal har ett bestämt ordningsnummer.
Först titta vi på lite olika talföljder och deras formler (regler).
Vi lär oss också känna igen en särskild sorts talföljd, nämligen den geometriska talföljden. I en geometrisk talföljd är alltid nästa tal lika med det föregående multiplicerat med ett visst tal (som är lika i hela talföljden).
Sådana här geometriska talföljder dyker upp rätt så ofta och man har nytta av att kunna lite extra om dom, vilket vi kommer att ägna oss åt ett par lektioner framöver.
Att läsa
Boken sid 194-187
onsdag 23 mars 2011
Vecka 10
Genomgång av provet.
Vi börjar också med den inledande aktiviteten på sidan 193. Hittar du mönstret?
Vi börjar också med den inledande aktiviteten på sidan 193. Hittar du mönstret?
söndag 27 februari 2011
torsdag 10 februari 2011
torsdag 27 januari 2011
Vecka 4 - Största och minsta värde
Den här lektionen pratar vi lite mer om hur man kan analysera funktioner med hjälp av teckentabell. Dessutom diskuterar vi lite om hur man kan hitta en funktions största eller minsta värde.
Om funktionen bara är definierad (finns) i ett visst x-intervall så räcker det att kontrollera punkterna där derivatan är noll samt i intervallgränserna. Någonstans bland dessa punkter måste det största och minsta värdet finnas!
Dessutom jobbar vi med "klipp och klistra"-övningen på sidan 178-179 (vilket är en ändring i planeringen). Nästa vecka kommer vi att gå igenom detta ordentligt eftersom det är väldigt viktiga kunskaper.
Att läsa
Boken sid 159-161
Om funktionen bara är definierad (finns) i ett visst x-intervall så räcker det att kontrollera punkterna där derivatan är noll samt i intervallgränserna. Någonstans bland dessa punkter måste det största och minsta värdet finnas!
Här kan du se Madeleine Karlsson från KTH göra detta.
Dessutom jobbar vi med "klipp och klistra"-övningen på sidan 178-179 (vilket är en ändring i planeringen). Nästa vecka kommer vi att gå igenom detta ordentligt eftersom det är väldigt viktiga kunskaper.
Att läsa
Boken sid 159-161
Vecka 3 - Hur används derivatan för att rita kurvor?
Antag att vi har en funktion och känner dess ekvation, till exempel y = 2x2-4x+5
Då kan vi få fram nyttig information om funktionen genom att studera dess derivata. Till exempel vet vi att funktionen har lokala maxima- eller minimipunkter där derivatan är noll. (Lutningen av tangenten, dvs derivatan är ju noll i en sådan punkt!) Vi kan också se om derivatans värde är positivt eller negativt och på så vis få reda på om det är "uppförsbacke" eller nerförsbacke". Med hjälp av detta kan vi också göra en ungefärlig skiss av funktionens graf.
Vi rekommenderar en särskild teknik för att göra detta som vi kallar teckentabell. Läs om detta på sidan 153-154 i boken.
Du kan också titta på mattemagnus video från youtube:
Att läsa
Boken sid 153-158
Då kan vi få fram nyttig information om funktionen genom att studera dess derivata. Till exempel vet vi att funktionen har lokala maxima- eller minimipunkter där derivatan är noll. (Lutningen av tangenten, dvs derivatan är ju noll i en sådan punkt!) Vi kan också se om derivatans värde är positivt eller negativt och på så vis få reda på om det är "uppförsbacke" eller nerförsbacke". Med hjälp av detta kan vi också göra en ungefärlig skiss av funktionens graf.
Vi rekommenderar en särskild teknik för att göra detta som vi kallar teckentabell. Läs om detta på sidan 153-154 i boken.
Du kan också titta på mattemagnus video från youtube:
Att läsa
Boken sid 153-158
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)